Foxarna Ilona och Benji

Äntligen har Benji fällt den sista valptanden, dock med viss hjälp från matte. Ett tag misströstade jag och var ganska säker på att det skulle krävas ett besök till veterinären för att få bort hörntanden. Den har suttit så benhårt att det inte funnits chans att rubba den och den nya hörntanden har nästan växt ut helt, vilket givetvis försvårar. Jag hjälper gärna till att lossa på valptänderna, men inte till vilket pris som helst. De ska gå att få bort med fingrarna, annars låter jag bli.

Jag har dock inte velat ge upp och veterinären gör ju ändå inget förrän Benji blivit sex månader, så jag hade ju inte något att förlora på att försöka vicka lite på hörntanden. Ända fram tills igår har det varit resultatlöst, men så helt plötsligt kände jag att det gick att vicka lite på den och efter det har jag tryckt lite lätt med jämna mellanrum. I eftermiddags gav tanden upp och släppte sitt grepp. Puh... Det känns skönt att slippa söva för en sådan här grej, det är ju alltid riskabelt och själva ingreppet kan ju inte ta mer än några sekunder, men effekten av sövningen varar ju lite längre...