Godissök
Att leta godis i lägenheten är en av hundarnas favoritaktiviteter, men ibland tycker jag att de använder synen lite för mycket, så nu har vi börjat med en ny variant. Jag släcker ner alla lampor och låter hundarna söka efter godisbitarna i mörkret. En förutsättning är förstås att det är kväll och mörkt utomhus.
Ösregn
Nu har det ösregnat i flera dagar och som om inte det vore nog blåser det ganska så rejält också. Detta skitväder lockar inte diretkt till några utomhusaktiviteter, men en långpromenad om dagen har jag tvingat mig och hundarna till.
I eftermiddag var vi fyra tjejer och fem hundar som trotsade vädret och åkte till fjället för en "härlig" skogspromenad. En jaktgolden, en mellanpudel, en kelpie och två foxterrier for runt som galningar i skogen. Skogsturen resulterade i två trötta, blöta, smutsiga men mycket nöjda foxar.
I eftermiddag var vi fyra tjejer och fem hundar som trotsade vädret och åkte till fjället för en "härlig" skogspromenad. En jaktgolden, en mellanpudel, en kelpie och två foxterrier for runt som galningar i skogen. Skogsturen resulterade i två trötta, blöta, smutsiga men mycket nöjda foxar.
Året som gått...
- Gått fotokurs för att lära mig ställa in kameran manuellt och förhoppningsvis ta bättre bilder på hundarna m.m. Har varit dålig på att ta mig ut och träna, men lite framsteg har det nog blivit. Tur att man kan ta fram anteckningarna när minnet sviker...
- Sagt farväl till Lexie 10 månader på grund av sjukdom. Beslutet satt långt inne, men i efterskott är det skönt att veta att hon inte längre lider.
Lexie 10 veckor
- Gått flera agilitykurser, bland annat en tävlingskurs i Boxholm med i princip bara foxterrier. Jättekul att se alla likheter, men också skillnader mellan hundar och förare. Ryktas att det blir en upprepning under våren 2008, så förhoppningsvis träffas vi igen och kanske även några nya förmågor. Vet att det finns ett antal foxterrier på tillväxt förutom Benji.
- Startat officiellt i agility med Ilona i våras. Vi var dock inte riktigt redo på grund av problemen med slalom och utan något beteende på kontaktfälten. Hade nypremiär i höstas i hoppklass, dock inga superresultat än.
- Börjat träna kontaktfältsbeteende 2+2 med Ilona. Var mycket skeptisk eftersom hon verkligen var van vid att hoppa av fälten, men ville ändå göra ett försök att träna om. Beredde mig på att det skulle ta lång tid, kanske ett år, men blev glatt överraskad när det lossnade efter ca 6 månader. Beteendet är långt ifrån stabilt, men vi är på god väg.
- Ilona och jag blev klubbmästare i agility medium.
Foto: Anna Andersson
- Såg mitt första SM i agility. Gav mycket inspiration och även om alla ekipage höll mycket hög klass, kändes det ändå skönt att se även dem göra misstag ibland... Lite extra kul var det förstås att Susanne och Sune deltog med sitt lag.
- Flocken har utökats med Benji (Killkenny´s Red Hot Chilli Pepper). Hade egentligen tänkt vänta något år eller så innan jag skaffade ny valp, men när jag såg bilderna på Benji blev jag förälskad direkt. Bombarderade uppfödaren med frågor och snart styrde bilen mot Malmö för att hämta hem underverket.
- Gjort två anlagstest i viltspår med Ilona. Det första med ej godkänt resultat pga att hon bryter spåret och drar på levande vilt. Vid andra försöket markerar hon vilt, men håller ändå blodspåret och blir godkänd. Träningen inför öppen klass har inletts med återgång och skotträning.
- Påbörjat utbildning till Allmänlydnadsinstruktör.
- Fick äntligen nollat några hopplopp med Ilona. Visserligen på inofficiella tävlingar, men det känns ändå skönt att vi kan...
- Påbörjat spårträningen med Benji och han har hittills klarat det galant.
- Påbörjat grundträning inför agility med Benji.
- Haft utställningspremiär med Benji på inofficiell valp- och veteranutställning där han blev BIR och BIG-2.
Håller på och filar på mål för mig och hundarna inför 2008...
Groda...
...med goda höfter
Prinsessan på fällen
Det undgick inte katten Fia att jag tvättat ett antal hundfällar. Mjukare bädd är nog svårt att hitta och hon vill gärna hinna före hundarna för att sätta sin lukt på dem.
God Jul och Gott Nytt År!
Play date
Idag har jag och Benji varit och hälsat på Jenny och Honey. Det skiljer bara två veckor i ålder mellan dem och de har känt varandra sedan 3 månaders ålder, så de är jättegoa kompisar.
I över en timma rännde de runt i Jennys lägenhet och flyttade på både mattor och möbler. Sängen var väl inte direkt bäddad när vi åkte därifrån. Förlåt Jenny! Nästa gång får de rasera hos mig. ;-)
Som en fin avslutning skulle vi gå en liten promenad innan jag och Benji åkte hem och knappt hade vi påbörjat promenaden förrän vi hör fyrverkerier på ganska nära håll. Ingen av hundarna har ju upplevt särskilt många fyrverkerier och de påverkas ju lätt av varandra, men båda två var i princip oberörda och visade bara att de uppmärksammat fyrverkerierna. Hoppas verkligen att det består. Ska fortsätta träna med min fyrverkeri-cd för att förebygga så gott det går.
När vi kom hem var det en mycket trött och nöjd Benji som somnade i soffan.
I över en timma rännde de runt i Jennys lägenhet och flyttade på både mattor och möbler. Sängen var väl inte direkt bäddad när vi åkte därifrån. Förlåt Jenny! Nästa gång får de rasera hos mig. ;-)
Som en fin avslutning skulle vi gå en liten promenad innan jag och Benji åkte hem och knappt hade vi påbörjat promenaden förrän vi hör fyrverkerier på ganska nära håll. Ingen av hundarna har ju upplevt särskilt många fyrverkerier och de påverkas ju lätt av varandra, men båda två var i princip oberörda och visade bara att de uppmärksammat fyrverkerierna. Hoppas verkligen att det består. Ska fortsätta träna med min fyrverkeri-cd för att förebygga så gott det går.
När vi kom hem var det en mycket trött och nöjd Benji som somnade i soffan.
Sen sist
På hundfronten har det inte hänt särskilt mycket den sista veckan. Vi tränar inomhus varje dag, men inga större utflykter. Veckan har mest bestått av förberedelser, bakning, matlagning och slutligen kalas. Matte fyller tant idag, så helgen har till största delen bestått av kalas. Givetvis har även hundarna fått kalasa, men då på märgben, tjurmuskel eller något liknande.
Brorsan gav mig ett jättefint kamerastativ med en mängd funktioner och det ska bli kul att se om det gör stor skillnad, i alla fall i vissa situationer. Hoppas att det snart blir några dagar med lite bättre dagsljus istället för det eviga grå vädret. så man kan ta sig ut och testa. Planerar att någon gång skaffa digital filmkamera för att filma agilityloppen och sedan analysera vilka fel man gör, så då är det bra att stativet även passar till filmkamera.
I söndags förmiddag åkte vi i alla fall till ridhuset för lite agilityträning m.m.. Benji har inte varit med i ridhuset tidigare, så det blev mest miljöträning för hans del. Belönade kontakttagande och passivitet. Han fick dock köra lite tunnlar och tomma hinderstöd. Benji börjar bli riktigt duktig på att trampa på lock. Han söker själv upp locket när jag flyttar på det, så nu ska jag förlänga tiden och få honom att stå kvar. Jag har gjort en minibalans hemma med riktig matta som Ilona tränat på, så när han kan stå kvar på targeten åker hemmabygget fram igen.
Nästa tävling är ju inte förrän i slutet av januari, så Ilona ska få ta det lite lugnt med agilityn tills dess och istället koncentreras träningen på viltspår, lydnadsmomenten och konditionsträning. Vi tränade bara lite kontaktfält på gungan och bakombyten.
Ikväll blir det julbord på klubben. Smarrigt!
Brorsan gav mig ett jättefint kamerastativ med en mängd funktioner och det ska bli kul att se om det gör stor skillnad, i alla fall i vissa situationer. Hoppas att det snart blir några dagar med lite bättre dagsljus istället för det eviga grå vädret. så man kan ta sig ut och testa. Planerar att någon gång skaffa digital filmkamera för att filma agilityloppen och sedan analysera vilka fel man gör, så då är det bra att stativet även passar till filmkamera.
I söndags förmiddag åkte vi i alla fall till ridhuset för lite agilityträning m.m.. Benji har inte varit med i ridhuset tidigare, så det blev mest miljöträning för hans del. Belönade kontakttagande och passivitet. Han fick dock köra lite tunnlar och tomma hinderstöd. Benji börjar bli riktigt duktig på att trampa på lock. Han söker själv upp locket när jag flyttar på det, så nu ska jag förlänga tiden och få honom att stå kvar. Jag har gjort en minibalans hemma med riktig matta som Ilona tränat på, så när han kan stå kvar på targeten åker hemmabygget fram igen.
Nästa tävling är ju inte förrän i slutet av januari, så Ilona ska få ta det lite lugnt med agilityn tills dess och istället koncentreras träningen på viltspår, lydnadsmomenten och konditionsträning. Vi tränade bara lite kontaktfält på gungan och bakombyten.
Ikväll blir det julbord på klubben. Smarrigt!
Datorkrångel
Har lite problem med att tangentbordet skriver flera tecken vid ett knapptryck. Går att manuellt ta bort alla tecknen, men det tar jättelång tid.
Ovanstående mening ser alltså ut så här om jag inte redigerar den:
HVar likted probledm med att tayngedyntborededt szikrikhvedr fledra tedcikayn hviked edtt ikynapptryncikö. Går att maynuedllt ta bort alla tedcedikynedyn, medyn ededt tar jättedlåyng tikedö.
Ovanstående mening ser alltså ut så här om jag inte redigerar den:
HVar likted probledm med att tayngedyntborededt szikrikhvedr fledra tedcikayn hviked edtt ikynapptryncikö. Går att maynuedllt ta bort alla tedcedikynedyn, medyn ededt tar jättedlåyng tikedö.
Benji 7 månader
Idag är Benji (Killkenny´s Red Hot Chilli Pepper) 7 månader
Trollhättan 9 december
Årets sista tävling har gått av stapeln och nu dröjer det ända till slutet av januari innan nästa tävling.
Dagens inofficiella tävling i Trollhättan bestod av två agilitylopp och två hopplopp med två olika svårighetsgrader. Vid anmälan skulle de "lätta" klasserna motsvara klass 1 och de "svåra" klasserna motsvara klass 2-3. För att få ut så mycket som möjligt anmälde jag mig till alla fyra klasserna.
Agility lätt
En serpentinbana med bra flyt där bara A-hindret och gungan ingick. Eftersom Ilona inte kört agilityklass sedan i våras, skulle detta bli en test av hur väl kontaktfältsbeteendet sitter i en tävlingssituation. A-hindret kom som hinder nr 3 och jag hade bestämt mig för att hjälpa Ilona och säga "trampa". På träning säger jag inte något, utan hon ska självständigt utföra beteendet, men eftersom 2+2 ännu inte sitter bergsäkert, ville jag ge henne lite stöd så hon lyckas.
Ilona gick ner på A-hindret, men ställde sig inte i position, utan hoppade av. Planen jag gjort upp innan var att om hon missade, skulle jag lyfta upp henne på nerfarten så hon fick göra om. Tydligen var inte planen helt befäst hos mig, för jag springer vidare till nästa hinder och tänker "skit också, jag skulle ju ta om nerfarten", men vad hjälper det när man springer vidare??????? Efteråt kom jag på anledningen till att Ilona inte gick ner i position, vilket givetvis var att jag inte väntade in henne tillräckligt och då kände Ilona sig nödgad att skynda sig av för att fortsätta. Hon är ännu inte redo för att jag fortsätter, även om det är sakta, utan jag måste givetvis stanna och även hålla henne lite innan släppkommandot. På träning är detta självklart, men tydligen tappar jag huvudet på tävling...
När vi kom till gungan hoppade Ilona av på mitten. Hon gör ofta det på nya gungor på grund av osäkerhet och brist på rutin. Det hade jag dock väntat mig, dels pga ovanstående och dels pga att hon bara kört gungan vid två tillfällen sedan i maj. Tredje gången tog hon hela gungan, men vi har ju givetvis diskat oss och jag tog en snabbare väg ut. Gungan är ett sådant hinder som det inte lönar sig att bara springa vidare från om det inte funkar. Sådant sätter sig genast hos Ilona och då blir det mycket värre nästa gång.
Agility svår
En hel del handling, men inget som kändes omöjligt på banvandringen. Nu hade jag bestämt mig för att försöka hålla mina kriterier och inte tappa huvudet. Ilona sätter både gungan och A-hindret, men tyvärr diskade vi oss genom att jag blev tveksam vid ett framförbyte där jag skulle ta Ilona runt ett hinder och hon tar hindret från fel håll. Är ändå jättenöjd med loppet eftersom Ilona följde jättefint, fixade kontaktfälten och vi hade bra fart.
Hopp lätt
Precis som den lätta agilitybanan var detta en flytig bana som till stora delar var sprialformad. Det började inte något vidare genom att Ilona sprang under första hindret. Ibland har hon gjort det på grusunderlag, men jag fick förstås för mig att hon hade ont någonstans eller var trött. Jag tog tillbaka och fortsatte loppet, men höll lite extra koll på henne, men jag märkte inte något annorlunda under resten av loppet. Vi diskar oss inte, men vi drog på oss två vägringar och sedan en rivning på grund av att jag pressade Ilona att springa på under upploppet. Vi slutar på en fjärdeplats, men det berodde mest på att många diskade sig och endast sju gick i mål.
Hopp svår
Detta var en svår bana för mig som krävde mycket handling och jag hade många frågetecken under banvandringen. Hur som helst så måste man besluta sig för något och jag hade dock en handlingsplan när banvandringen var slut. Jag hade också känt genom Ilona för att försäkra mig om att hon inte hade ont någonstans och jag hittade i alla fall inget.
Handlingen fungerade och Ilona körde på som om det var första loppet på dagen. Vi nollar och går i mål på en bra tid som också ger oss en 2:a placering. Kändes som ett jättebra slut på dagen.
Dagens inofficiella tävling i Trollhättan bestod av två agilitylopp och två hopplopp med två olika svårighetsgrader. Vid anmälan skulle de "lätta" klasserna motsvara klass 1 och de "svåra" klasserna motsvara klass 2-3. För att få ut så mycket som möjligt anmälde jag mig till alla fyra klasserna.
Agility lätt
En serpentinbana med bra flyt där bara A-hindret och gungan ingick. Eftersom Ilona inte kört agilityklass sedan i våras, skulle detta bli en test av hur väl kontaktfältsbeteendet sitter i en tävlingssituation. A-hindret kom som hinder nr 3 och jag hade bestämt mig för att hjälpa Ilona och säga "trampa". På träning säger jag inte något, utan hon ska självständigt utföra beteendet, men eftersom 2+2 ännu inte sitter bergsäkert, ville jag ge henne lite stöd så hon lyckas.
Ilona gick ner på A-hindret, men ställde sig inte i position, utan hoppade av. Planen jag gjort upp innan var att om hon missade, skulle jag lyfta upp henne på nerfarten så hon fick göra om. Tydligen var inte planen helt befäst hos mig, för jag springer vidare till nästa hinder och tänker "skit också, jag skulle ju ta om nerfarten", men vad hjälper det när man springer vidare??????? Efteråt kom jag på anledningen till att Ilona inte gick ner i position, vilket givetvis var att jag inte väntade in henne tillräckligt och då kände Ilona sig nödgad att skynda sig av för att fortsätta. Hon är ännu inte redo för att jag fortsätter, även om det är sakta, utan jag måste givetvis stanna och även hålla henne lite innan släppkommandot. På träning är detta självklart, men tydligen tappar jag huvudet på tävling...
När vi kom till gungan hoppade Ilona av på mitten. Hon gör ofta det på nya gungor på grund av osäkerhet och brist på rutin. Det hade jag dock väntat mig, dels pga ovanstående och dels pga att hon bara kört gungan vid två tillfällen sedan i maj. Tredje gången tog hon hela gungan, men vi har ju givetvis diskat oss och jag tog en snabbare väg ut. Gungan är ett sådant hinder som det inte lönar sig att bara springa vidare från om det inte funkar. Sådant sätter sig genast hos Ilona och då blir det mycket värre nästa gång.
Agility svår
En hel del handling, men inget som kändes omöjligt på banvandringen. Nu hade jag bestämt mig för att försöka hålla mina kriterier och inte tappa huvudet. Ilona sätter både gungan och A-hindret, men tyvärr diskade vi oss genom att jag blev tveksam vid ett framförbyte där jag skulle ta Ilona runt ett hinder och hon tar hindret från fel håll. Är ändå jättenöjd med loppet eftersom Ilona följde jättefint, fixade kontaktfälten och vi hade bra fart.
Hopp lätt
Precis som den lätta agilitybanan var detta en flytig bana som till stora delar var sprialformad. Det började inte något vidare genom att Ilona sprang under första hindret. Ibland har hon gjort det på grusunderlag, men jag fick förstås för mig att hon hade ont någonstans eller var trött. Jag tog tillbaka och fortsatte loppet, men höll lite extra koll på henne, men jag märkte inte något annorlunda under resten av loppet. Vi diskar oss inte, men vi drog på oss två vägringar och sedan en rivning på grund av att jag pressade Ilona att springa på under upploppet. Vi slutar på en fjärdeplats, men det berodde mest på att många diskade sig och endast sju gick i mål.
Hopp svår
Detta var en svår bana för mig som krävde mycket handling och jag hade många frågetecken under banvandringen. Hur som helst så måste man besluta sig för något och jag hade dock en handlingsplan när banvandringen var slut. Jag hade också känt genom Ilona för att försäkra mig om att hon inte hade ont någonstans och jag hittade i alla fall inget.
Handlingen fungerade och Ilona körde på som om det var första loppet på dagen. Vi nollar och går i mål på en bra tid som också ger oss en 2:a placering. Kändes som ett jättebra slut på dagen.
Äntligen spår
Idag fick Benji äntligen gå ett par korta spår. Båda spåren innehöll 3 vinklar, fick ligga i ca 3 timmar och var 200-300 meter långa.
Spår 1
Första spåret var i alla fall ordentligt blodat. :-) När jag nästan lagt klart började flaskan kännas lätt och när jag ser efter har jag nog gjort av med ett par deciliter. På ett ställe där det var mycket vatten blodade jag ordentligt för att göra det lättare för Benji, men jag har nog allt varit lite väl generös på hela spåret. Vill inte vänja honom vid att spåren är rejält blodade, utan han ska ju klara att följa vilt som blöder lite eller inte alls. Inte för att jag tror att vi någonsin kommer att vara med vid ett riktigt eftersök, men vill ändå träna för det.
På vägen fram till spåret har Benji redan förstått vad som är på gång och när jag visar honom uppsparket tar han upp spåret direkt. De första två vinklarna tar han utan problem, men den tredje vinkeln, som på grund av vegetationen kommer endast ett tiotal meter efter vinkel nummer två, går han först förbi. Han ringar och tar snart upp spåret igen, men har lite hög nos. Precis som tidigare, går Benji förbi slutet, upptäcker att spåret tagit slut, går tillbaka och letar lite för att hitta klöven. Jag hoppas att mer rutin kommer att göra att han markerar slutet snabbare.
Benji spårar jättebra och förutom lite iver och hög fart, märktes det inte att det var länge sedan vi spårade. Tidvis har han hög nos och på detta spår behövde han inte var lika noggrann eftersom jag blodat så rejält. Den ganska korta liggetiden gör ju också att han får en del via vinden.
Spår 2
Här var jag mycket snålare med blodet och det märktes att Benji fick koncentrera sig mer, höll lägre tempo och sänkte nosen. Vid andra vinkeln får Benji tappt och börjar ringa. Dock ringar han bort från spåret och desto svagare doften blir, desto fortare ringar Benji och kommer en bit bort från spåret. Efter en antal meter bryter jag ringandet och tar tillbaka honom strax innan vinkeln. Då tar han vinkeln utan problem och fortsätter fram till vinkel nummer tre där han ringar lite innan han hittar rätt. Benji börjar bli trött och slarvar lite på slutet. Denna gång markerar han klöven i slutet mycket snabbare och säkrare.
För att vara första gången som Benji utsätts för vinklar i spåret, har han löst uppgiften galant. Det syns verkligen att han gillar att spåra och han jobbar tills han löst problemen. På det sista spåret fanns det flera högar med spillning, men det intresserade inte...
Amatörmätning
Benji har växt på bra de senaste månaderna och när han på kort tid växte förbi Ilona med några cm blev jag lite nervös för att han ska få en mankhöjd som överstiger 42.99 cm och således klassas som large. Att köra agility med en fox i large där hindren kan bli så höga som 65 cm känns otänkbart, så här hålls alla tummar och tassar för att han snart är färdigväxt och att han inte breddar sig så mycket att mankhöjden påverkas i någon större utsträckning. Visserligen är det långt kvar till slutmätningen efter 24 månaders ålder, men om några månader bör jag kunna ha en någorlunda uppfattning.
Susanne har varit snäll och mätt Zorro (Benjis pappa) och hans mankhöjd ligger kring 40 cm, så det känns bra att Zorro är lagom i storlek.
Det är ju inte lätt att mäta själv, dels pga att de inte står stilla och dels för att den "mätsticka" jag kan åstadkomma är en vanlig tumstock som är svår att få något exakt mått med. Jag har ändå gjort ett försök idag och då landar Benji någonstans mellan 40-41 cm i mankhöjd, så det finns fortfarande lite att spela med. I dagsläget är han ganska smal med i princip bara hud och päls ovanpå skuldrorna vid manken, så det gäller att inte göda honom inför en mätning... ;-)
Får nog kolla med andra foxterrierägare om de kommer ihåg när deras hanar slutade växa.
Susanne har varit snäll och mätt Zorro (Benjis pappa) och hans mankhöjd ligger kring 40 cm, så det känns bra att Zorro är lagom i storlek.
Det är ju inte lätt att mäta själv, dels pga att de inte står stilla och dels för att den "mätsticka" jag kan åstadkomma är en vanlig tumstock som är svår att få något exakt mått med. Jag har ändå gjort ett försök idag och då landar Benji någonstans mellan 40-41 cm i mankhöjd, så det finns fortfarande lite att spela med. I dagsläget är han ganska smal med i princip bara hud och päls ovanpå skuldrorna vid manken, så det gäller att inte göda honom inför en mätning... ;-)
Får nog kolla med andra foxterrierägare om de kommer ihåg när deras hanar slutade växa.
Hamnen
Idag blåser det ganska så bra, så jag och Benji tog en promenad ner till hamnen för att miljöträna lite. Vi har tittat på kapell som fladdrar, båtar som guppar och knarrar, förtöjningar som rör sig, fendrar som slår och vågorna som slår i träbryggan och på sina ställen nästan når över kanten.
Precis som hästar, har hundarna en tendens att bli lite extra "ystra" när det blåser och då går det ju åt lite extra energi, så efter en tröttande promenad somnade han på sin favoritplats intill elementet.
Precis som hästar, har hundarna en tendens att bli lite extra "ystra" när det blåser och då går det ju åt lite extra energi, så efter en tröttande promenad somnade han på sin favoritplats intill elementet.
Åby 2 december
I söndags var det dags för Benjis utställningspremiär på en inofficiell valp- och veteranutställning, arrangerad av Sv Boxerklubben inomhus på Åby travbana.
Det var mycket trångt och ljudnivån låg på en mycket hög nivå, så man såg att både hundar och människor var negativt påverkade av miljön. Vi had dock åkt i god tid för att Benji skulle få möjlighet att kolla av och vänja sig vid miljön lite innan han skulle in i ringen. På det stora hela tog Benji det lugnt och tyckte det var kul med all uppståndelse (svansen gick oavbrutet). En bieffekt av all upphetsning var dock att Benji lyfte öronen lite högre än vad som är önskvärt på utställning.
Till slut var det dags att gå in i ringen och Benji som inte är van vid sättet att gå eller det tunna utställningskopplet hoppade lite och gick väl inte precis jättesnyggt. Efter ett par varv lugnade han sig och gick mycket bättre. Han var jätteduktig på bordet och det gick rätt bra att ställa upp honom, både på bordet och sedan på golvet framför domaren. Eftersom jag inte utställningstränat särskilt mycket var förväntningarna lågt satta och jag såg det som en jättebra träning för både mig och Benji.
Domaren gillade Benij och sa att jag verkligen hade en jättefin hund, men vi behövde träna lite mer båda två. Eftersom Benji var ensam foxterrier och fick ett förstapris, blev han BIR valp och då han även tilldelades HP, fick vi stanna till gruppfinalerna.
Efter några timmar var det dags för gruppfinaler och både Benji och jag var trötta av all väntan. Nu går det mycket bättre i ringen och Benji travar jättefint brevid mig nästan hela tiden (han orkar väl inte annat ;-)). Ca 10 terrier är med i gruppfinalen och jag blir glatt överraskad när domaren tar ut mig och Benji bland de 5 som ska placeras. Vi granskas ytterligare och domaren börjar placera bakifrån med reserven först. Hund efter hund placeras och det tar några sekunder innan jag fattar att jag och Benji är kvar tillsammans med en Silky terrier. Vi två får ta ytterligare ett varv i ringen och domaren bestämmer sig slutligen för att ge gruppvinsten till Silky terriern. Wow, jag är verkligen jättenöjd med att Benji blev BIG 2.
http://www.vlo.boxerklubben.nu/Files/RESULTAT_ABY_2007.doc
Totalt fick Benji tre rosetter och en jättefin pokal.
Det var mycket trångt och ljudnivån låg på en mycket hög nivå, så man såg att både hundar och människor var negativt påverkade av miljön. Vi had dock åkt i god tid för att Benji skulle få möjlighet att kolla av och vänja sig vid miljön lite innan han skulle in i ringen. På det stora hela tog Benji det lugnt och tyckte det var kul med all uppståndelse (svansen gick oavbrutet). En bieffekt av all upphetsning var dock att Benji lyfte öronen lite högre än vad som är önskvärt på utställning.
Till slut var det dags att gå in i ringen och Benji som inte är van vid sättet att gå eller det tunna utställningskopplet hoppade lite och gick väl inte precis jättesnyggt. Efter ett par varv lugnade han sig och gick mycket bättre. Han var jätteduktig på bordet och det gick rätt bra att ställa upp honom, både på bordet och sedan på golvet framför domaren. Eftersom jag inte utställningstränat särskilt mycket var förväntningarna lågt satta och jag såg det som en jättebra träning för både mig och Benji.
Domaren gillade Benij och sa att jag verkligen hade en jättefin hund, men vi behövde träna lite mer båda två. Eftersom Benji var ensam foxterrier och fick ett förstapris, blev han BIR valp och då han även tilldelades HP, fick vi stanna till gruppfinalerna.
Efter några timmar var det dags för gruppfinaler och både Benji och jag var trötta av all väntan. Nu går det mycket bättre i ringen och Benji travar jättefint brevid mig nästan hela tiden (han orkar väl inte annat ;-)). Ca 10 terrier är med i gruppfinalen och jag blir glatt överraskad när domaren tar ut mig och Benji bland de 5 som ska placeras. Vi granskas ytterligare och domaren börjar placera bakifrån med reserven först. Hund efter hund placeras och det tar några sekunder innan jag fattar att jag och Benji är kvar tillsammans med en Silky terrier. Vi två får ta ytterligare ett varv i ringen och domaren bestämmer sig slutligen för att ge gruppvinsten till Silky terriern. Wow, jag är verkligen jättenöjd med att Benji blev BIG 2.
http://www.vlo.boxerklubben.nu/Files/RESULTAT_ABY_2007.doc
Totalt fick Benji tre rosetter och en jättefin pokal.
