Foxarna Ilona och Benji

I onsdags var jag och Ilona samt några klubbkamrater på träningstävling i Vänersborg och det blev en tävling jag sent ska glömma...

Banorna i Vänersborg brukar vara ganska så kluriga och det är alltid bra att träna på andra klubbars hinder. Deras balanshinder är dessutom målade trähinder, så de är ganska så hala.

Agilitklassen kördes först och vi försökte alla snabba på eftersom mörkret försvann snabbt, men traktens folkilskna älg hade annat i tankarna. Under banvandringen till hoppklassen ropar en av hemmaklubbens medlemmar att älgen dykt upp. Normalt sett är jag inte särskilt rädd för älgar, utan jag utgår nog ifrån att de är räddare för mig än vad jag är för dem, men denna älgen var verkligen inte att leka med.

Banvandringen avbryts och vi uppmanas att ta med hundarna och gå in på den inhängnade agilityplanen i väntan på att älgen drar vidare. Tydligen har denna älg tidigare attackerat ekipage som varit och tränat samt cyklister och joggare som befunnit sig i området. Älgen närmar sig sakta agilityplanen och ett par tjejer bestämmer sig för att tjoande rusa mot älgen. Detta visade sig vara ett dåligt drag, för älgen lägger öronen bakåt och ser ut som om han tänker rusa mot oss och hoppa över det 1-meters låga staketet runt planen. Han tar ett par språng mot oss, men bestämmer sig i sista stund för att inte fullfölja. Vi drar oss sakta ut från planen och in i en närliggande dunge och hoppas att träden ska ge lite skydd och vi står relativt stilla i hopp om att han inte ser oss så bra. Älgen vandrar omkring lite och efter en lång stund bestämmer han sig för att ge sig av mot skogsbrynet. Dock stannar han kvar i skogsbrynet under resten av kvällen och vi slappnade inte av förrän vi satt i bilen på väg hem. Flera försökte ringa polisen i hopp om att de kunde komma och fixa till problemet... men tyvärr fanns det inte någon bra täckning.

Vad som också ställde till det var den platsläggning med skott som genomfördes på en närliggande plan. 10 minuter innan meddelades att ett skott kommer att avlossas. Ilona reagerar på skott, så jag tänkte inte ta några chanser, utan vara beredd och mata med godis. Jag funderade ett tag på att gå iväg och leka, men ville inte dra upp henne i för hög energinivå, utan sitta lugnt och stilla under skottet. Ett skott brukar för det mesta gå relativt obemärkt förbi. 10 minuter går och inget skott hörs, så det var bara att hoppas på att godiset skulle räcka. Till slut avlossas skottet och Ilona är ganska oberörd och äter sitt godis. Dock börjar en hund i närheten skälla och Ilona som tar allt som bekräftelse på att det är farligt, blir påverkad och vaksam. Godiset slinker fortfarande ner och så länge hon tar godis, då är det inte så farligt. Tyvärr informerades vi inte om att de skulle skjuta fyra skott, så precis när alla slappnar av och tror att det är över, då fortsätter skotten. En bit längre bort lekte några hundar, varav en skotträdd, som var på väg tillbaka när det andra skottet ljöd. Den skotträdda hunden flyr i panik och flera runt omkring oss hetsar upp sig, vilket tyvärr också spädde på Ilonas reaktion. Jag satt lugnt kvar, men tyvärr räcker det inte för Ilona när hon är i detta tillstånd. Hon hämtade sig dock och genomförde hoppklassen utan någon större märkbar påverkan.

Innan jag åker på någon träningstävling hos denna klubb igen kommer jag att försäkra mig om att älgen inte längre är ett problem.