Foxarna Ilona och Benji

Det blev inte särskilt mycket hundaktiviteter under lördagen, men det tog vi igen på söndagen...

Så fort det var tillräckligt ljust åkte jag till klubben för att lägga ett blodspår till Benji. Nu var det verkligen många veckor sedan Benji spårade, men eftersom han klarat de tidigare spåren så bra lade jag ett spår med samma svårighet som i anlagsklassen. Det är lika bra att testa för att få reda på styrkor och svagheter.

När spåret var lagt åkte jag och Ilona till ridhuset för lite agilityträning. Under 2,5 timmar hann vi med kontaktfält, slalom, släpp på raksträcka, bakombyten vid tunnlar och avslutningsvis även en agilitybana. Mellan övningarna tränades passivitet, vilket Ilona numera är mycket bättre på. Det märktes allt att vi inte varit i ridhuset och tränat agility så ofta sista tiden, men samtidigt har det varit skönt att ta en liten paus.

Spåret hade legat lagom länge, så det var dags för Benji att aktiveras. Det började dock inte så bra på grund av att en träningsgrupp var några hundra meter bort med skällande hundar och tjoande människor. Benji var mycket nyfiken och fokuserad på de ljud som kom från träningsgruppen och det tog en stund innan jag fick kontakt med honom.

Färdigselad och lite mindre flummig visades Benji till uppsparket och efter några sekunders nosande tog han upp spåret. I början var han lite ofokuserad och hade svårt att glömma de andra i skogen, men han spårar ändå. De första vinklarna gick bra, fast han genade lite väl mycket och han fixade bloduppehållet utan problem.

Efter lite drygt halva spåret märktes det dock att han blev trött och fick tappt i den kommande vinkeln. När koncentrationen brutits fick han åter fokus på träningsgruppen och jag fick visa på honom två gånger innan han tog upp spåret igen. Efter en stund fick han tappt igen när spåret gick över ganska öppen terräng och eftersom det blåst en del var det lite väl svårt för honom, Jag ville ändå ge honom en chans och efter ett par minuters ringande hittar han spåret igen.

Under sista biten var Benji trött, men han var kvar i spåret och fullföljde. Dock gick han förbi slutet och klöven och för att han snabbt skulle få sin belöning, hjälpte jag honom till klöven. Då var givetvis all trötthet som bortblåst och han kampar med liv och lust med klöven. Med tanke på blåsten och att det var länge sedan Benji spårade, var spåret för svårt för honom, men nu har jag en god uppfattning om vart vi är och hur jag ska lägga upp den fortsatta spårträningen.  

Som avslutning på dagen träffade jag Jenny och Kerstin för lite vindmarkeringsövningar på klubben. Varken Ilona eller Benji har gjort detta tidigare, men det är alltid kul att prova på nya saker. Ilona och Benji var sist ut och det gick ungefär som jag hade förväntat mig. Benji förstod först inte vad övningen gick ut på och såg ut som om han markerade vilt istället och sprang först förbi figuranten, men när han kom exakt rätt i vinden gjorde han en jättefin markering. Ilona hade inga större problem, men hon är också lite äldre med mer erfarenhet och mognad.

Hundarna var mycket trötta resten av kvällen, vilket också gav matte chans att slappa i soffan...