Foxarna Ilona och Benji

Inatt fick jag verkligen hjärtat i halsgropen när brandlarmet startade strax innan fyra inatt. Eftersom jag bor i en vindslägenhet ovanpå ett hotell är jag väl lite mer beredd på att något kan hända, men jag kände ändå lite panik innan jag fick samlat tankarna. Huset är ett gammalt trähus som byggdes i början av 1900-talet och även om vissa förbättringar gjorts genom åren, brinner nog ett sådant här hus ganska fort.

Jag fick kastat på mig lite kläder och sniffade efter brandlukt. Jag kunde inte känna något och eftersom jag antingen får utrymma via trapphuset eller balkongen (med hjälp av mycket ranglig stege över 10 meter upp) var det viktigt att ta reda på vart en eventuell brand fanns.

Jag kontaktade hotellägaren och under tiden hann räddningstjänsten anlända. De lokaliserade branden i ett av hotellrummen på första våningen och fick den snabbt under kontroll. Med hjälp av en jättefläkt vädrades brandlukten ut ganska snabbt. Efter en kontroll av byggnaden kunde hotellgästerna återgå till sina rum och jag till min lägenhet.

Hundarna var ju skärrade, dels efter att ha utsatts för brandlarmet och dels för att vi människor faktiskt var uppjagade. Det tog dock inte särkskilt lång stund att lugna ner dem och vi gick och lade oss även om man inte riktigt vågade somna...

Eftersom hotellverksamhet innebär högre risk än i ett vanligt hyreshus, har jag hela tiden varit förutseende och haft en utrymningsplan. Dock kände jag inatt att den behöver finslipas lite. Tyvärr tror man ju aldrig att något händer en själv...

Just nu är jag oerhört lycklig över att det var en liten brand som inte hotade att bränna ner hela huset och att jag och hundarna är helt oskadda. Lite skakade, men välbehållna.

Egentligen skulle jag ha åkt till Jönköping idag och tävlat med Ilona, men nattens upplevelser gjorde att jag valde att avstå.