Foxarna Ilona och Benji

Idag var det äntligen dags för hundarna att för första gången någonsin få möta grävlingen och testas i ett konstgryt. Värmen bekymrade mig lite, men hoppades att intresset för grävlingen skulle vara tillräckligt stort för att ändå kunna träna.

Först fick jag själv en genomgång av konstgrytets olika delar och även träffa några jaktfoxar. Det fanns en underbar liten tik på 1,5 år med alert blick och mycket trevlig personlighet som jag funderade på att smuggla med mig hem. ;-) Storleksmässigt var hon så liten att hon med största sannolikhet blivit inmätt till small och det hade varit lite spännande att tävla med en fox i small...speciellt en som definitivt är en racerråtta.

Efter genomgången var det dags för hundarna att bekanta sig med grävlingen, men då visade det sig att grävlingen varit finurlig och tagit sig ur sin bur och sprang lös i boxen. Efter en liten stund var grävlingen på sin plats och jag började med Ilona.

Först fick Ilona nosa runt om för att bekanta sig med lukten och hon var klart intresserad, men också försiktig. Ganska snart visade hon att hon ville jobba, men visste inte vad hon skulle göra och pep frustrerat. Slutligen tog upphetsningen över och hon skallade gällt mot grävlingen. Ilona är inte van vid att jag uppmuntrar skall, vilket bidrog till att det tog en stund innan hon kom igång. Jag berömde henne och uppmuntrade henne att fortsätta och snart låg Ilona med nosen tätt mot buren skallande som en galning. Salivproduktionen satte igång ordentligt och det skvätte seg saliv omkring henne när hon skallade. I slutet var hon så upphetsad att hon nafsade i de pälsstrån på grävlingen som stack ut genom gallret.

Bilden är jättedålig, dels för att min kamera inte tar bra inomhusbilder och dels för att jag glömde ge min fotograf instruktioner om inställningar och blixt, men vill ändå visa bilder på första mötet med grävlingen.

Sedan var det Benjis tur och efter att bekantat sig med lukten och förstått att det fanns ett levande djur, började han skalla omedelbart med raggen rest från nacken ända bak till svansen. Benjis skall var först ganska grovt, men det blev gällare efter hand. Intensiteten och trycket hos Benji var mycket större än hos Ilona vilket också märktes på grävlingen som backade i sin bur. Benji sökte mer närkontakt med grävlingen och även han ville nafsa i pälsen och försökte även sticka in tungan för att nå bättre. På grund av skaderisken bröt vi Benji när han envist fortsatte sticka in tungan genom gallret.

Vilken intensitet och vilket tryck det finns i en foxkropp


Benji har inget emot närkontakt

Grävlingen sattes ner i kitteln och Ilona var först ut i konstgrytet. Intensiteten var något lägre när svårigheten med gångarna lades till och hon sattes ner framför kitteln för att komma igång igen. Hon skallade villigt och fick även prova en kortare passage, men var lite svårövertalad. Däremot gick det lättare att få henne genom de gångar som inte omedelbart ledde fram till grävlingen, så jag antar att Ilonas försiktiga natur gör att hon behöver tid och hon vill gärna skynda långsamt med sådant som är lite ovant och läskigt. Jag är övertygad om att vid nästa träning, då Ilona vet vad som förväntas, kommer det att gå mycket lättare. Det var säkert mycket hett i gångarna, vilket förstås inte gjorde det mer lockande.

Ilona vid kitteln

Även i konstgrytet var Benji mer intensiv än Ilona och skallade omedelbart när han sattes framför kitteln, men tyckte också att det blev svårare med gångarna jämfört med tidigare möte. Benji var dock mer intresserad av gångarna och gick (med lite övertalning) genom passagen som låg i direkt anslutning till kitteln. Tekniken var väl inte fantastisk, storleken försvårar och han har ju ett bakben som inte fungerar till 100%, men det blir väl bättre med övning. Benji provade också fler gångar och även om han var mycket intresserad och villig, märktes det att han tyckte det var svårt med tekniken. Ganska snart blev det tydligt att värmen tagit ut sin rätt och Benji hade stora koncentrationssvårigheter, så träningen för vår del avslutades.

Benji vid kitteln

Den finfina tiken fick träna lite med grävlingen och det var verkligen kul att se en färdigtränad hund jobba i konstgrytet. Hon var verkligen jätteduktig, så nu vet jag hur det ska se ut. :o)

Jag fick förklarat för mig att närkontakten med grävlingen mycket viktig för att få fram rätt intensitet hos hunden och gallret i kitteln är tätare jämfört med gallret i den bur som grävlingen satt i vid första mötet. Det tätare gallret, svårigheten med gångarna och värmen minskade troligtvis intensiteten hos båda, men för att vara första gången är jag supernöjd med deras prestationer och intresset för grävlingen. Benji visade på större fallenhet, men det var också tydligt att han är lite barnslig och behöver mogna.

Jag fick rådet att träna igen så snart som möjligt och glädjande nog visade båda hundarna på anlag, även om Benji var snäppet vassare.

Träningen har varit mycket spännande och jag tror att både jag och hundarna fick rejäla adrenalinkickar som gav mersmak...