Valpkursen
På torsdagar är jag och Benji på valpkurs och äntligen fick jag med mig kameran. Dock hände det något med kameran och det stod "obejktivfel" i displayen. Efter att ha startat om kameran gick det att ta fler kort, men kvalitén är inte något att skryta med, så jag får nog kolla upp om det är något som behöver åtgärdas. Visserligen var det skymning, men bilderna jag tog efter felet är verkligen gryniga...
Det gäller ju att charma tjejerna i tid och Benjis favorit är en 8-månaders Jack Russel tik som heter Bella. Hon är verkligen en jättetrevlig tik och det finns en hel del likheter, så vi mattar skojar lite om dem.
Den valp som charmat alla är dock bulldoggen James och idag var det en hel del fart på honom. Annars är han lugnet själv och fungerar som en jättebra motpol till alla andra energirika valpar. 
Minstingen - Cavalier tiken Stina
Tomten 23 september
Jag och Ilona kör fortfarande bara hoppklass eftersom kontaktfälten inte är färdiga, så det är lite tråkigt med bara ett lopp och det fanns ingen öppenklass, bara officiella.
I stort är jag nöjd med vår insats och syftet var att träna på tävlingssituationen.
Starten
Ilona sitter säkert utan att tjuva. På senare tid har det hänt att Ilona startar på min arm istället för min verbala startsignal. Jag har inte hållit kvar henne särskilt länge efter att jag höjt armen och innan den verbala signalen kom, vilket för henne innebar att armen höjs, det betyder starta och det gick några gånger utan att jag reflekterade över det, vilket innebar att det givetvis lönade sig och en ny signal var född. ;-) Jag har lagt lite arbete på att fixa till problemet i starten och det verkar som det lönat sig.
Slalom
Slalomen kom tidigt i banan och det bekymrade mig att den kom på raksträckan från starten. Vi har fortfarande problem med detta hinder och det är en fördel när slalomen kommer efter ett byte eller sväng. Det verkar som om hon lättare springer förbi på raksträckor. Det positiva idag var att hon inte sprang förbi, fixade ingången och inte gick ur. Tolv pinnar kör hon långsamt och tar skällande port för port, men fortsätter i alla fall framåt och vi klarade oss utan fel.
Säcken
Jag var inte tillräckligt tydlig och hon sprang förbi säcken. Vi tar om, men jag misstänker att hon var på släpet när hon rundade för att ta om. Vi blev inte diskade, så jag vet inte om domaren inte såg det eller om jag såg fel.
Resten av banan går rätt så bra, men vi måste verkligen träna på framåtsug och släpp. Hon klistrar på mig och eftersom hon låser så sent på hindren, måste jag springa med hela vägen och det sparar definitivt inte tid. Bristen på släpp gör också att våra bakombyten inte alltid fungerar.
Vi går i mål med 5 hinderfel, men vårt trasslande i slalomen gör att vi inte håller referenstiden och får lite tidsfel.
Uppletande
Det var första gången för Benji, så jag hade inga större förväntningar, utan ville bara att han skulle visa intresse för att använda sin näsa i detta sammanhang. Först gick det lite trögt och Benji visste ju inte vad som förväntades, men med lite hjälp hittade han leksakerna. Belöningen var ju kamplek, vilket givetvis uppskattades mycket av Benji.
Benji hittar dummyn
Kamplek
Med jämna mellanrum aktiverar jag Ilona med ett uppletande eller två och då jag inte tränar det annat än för att stimulera hennes hjärna, använder vi fortfarande leksaker. Hittills har det oftast fungerat att lägga ut två saker samtidigt, men det händer ibland att hon hämtar en och anser att nu är det klart.
Inför Ilonas uppletande lade jag ut två saker samtidigt, men det fanns även en bonus i form av en tennisboll som en annan hund inte tagit med tillbaka. Jag skickade iväg Ilona och det dröjde inte många sekunder innan hon kom tillbaka med tennisbollen. Vi lekte lite innan jag skickade ut henne igen och hon var lika intensiv och koncentrerad denna gång, så hon kommer snart tillbaka med vår egen tross. Lite skeptisk skickade jag ut henne en tredje gång, men hon jobbade lika bra som vid första grejjen. Hon har ju hämtat dem i avståndsmässig ordning, alltså den närmaste först osv. och den sista saken som är en dummy ligger ca 10 meter bort och hon ringade lite för att checka av området, men snart fick hon den säkert i nosen och kom i full karriär tillbaka. Hon hade säkert kunnat hämta fler saker, men man ska sluta när det går som bäst.
Kvalitén på bilderna är inte den bästa, men det går ju så hiskeligt fort...
Ilonas nya sele
Modellen på selen är utvecklad av en veterinär och sys upp efter varje hunds mått. Egentligen ville jag ha en smaragdgrön sele för den färgen passar verkligen bra till en vit/brun hund. Men, eftersom jag kommer att beställa en till Benji när han är färdigväxt och jag tycker att en grön sele passar bättre på en hane, så fick det bli en röd till Ilona. Det blir bara krångligt att ha samma färg till båda hundarna när selarna är individanpassade.
Tånga Hed
Även om han är över 4 månader var vi inte där för att ställa ut, utan endast för att miljöträna och titta på andra fina foxterrier. Ambitionen är att ställa honom så småningom, men jag vill hinna utställningsträna lite mer innan och vänta tills tänder m.m. är klara. Dock skadar det inte att besöka utställningarna så han vänjer sig vid allt som händer runt omkring.
I mina ögon var han den vackraste foxterriern på hela utställningen, men, jag är väl lite jävig förstås... ;-)
Han var cool hela tiden och inte särskilt påverkad av miljön utan låg antingen lugnt i sin bur eller vilande/sovande i mitt knä.
Tog inga bilder idag, så jag lägger in en gammal istället:
Foto: Anna Andersson
Ilsken älg m.m.
Banorna i Vänersborg brukar vara ganska så kluriga och det är alltid bra att träna på andra klubbars hinder. Deras balanshinder är dessutom målade trähinder, så de är ganska så hala.
Agilitklassen kördes först och vi försökte alla snabba på eftersom mörkret försvann snabbt, men traktens folkilskna älg hade annat i tankarna. Under banvandringen till hoppklassen ropar en av hemmaklubbens medlemmar att älgen dykt upp. Normalt sett är jag inte särskilt rädd för älgar, utan jag utgår nog ifrån att de är räddare för mig än vad jag är för dem, men denna älgen var verkligen inte att leka med.
Banvandringen avbryts och vi uppmanas att ta med hundarna och gå in på den inhängnade agilityplanen i väntan på att älgen drar vidare. Tydligen har denna älg tidigare attackerat ekipage som varit och tränat samt cyklister och joggare som befunnit sig i området. Älgen närmar sig sakta agilityplanen och ett par tjejer bestämmer sig för att tjoande rusa mot älgen. Detta visade sig vara ett dåligt drag, för älgen lägger öronen bakåt och ser ut som om han tänker rusa mot oss och hoppa över det 1-meters låga staketet runt planen. Han tar ett par språng mot oss, men bestämmer sig i sista stund för att inte fullfölja. Vi drar oss sakta ut från planen och in i en närliggande dunge och hoppas att träden ska ge lite skydd och vi står relativt stilla i hopp om att han inte ser oss så bra. Älgen vandrar omkring lite och efter en lång stund bestämmer han sig för att ge sig av mot skogsbrynet. Dock stannar han kvar i skogsbrynet under resten av kvällen och vi slappnade inte av förrän vi satt i bilen på väg hem. Flera försökte ringa polisen i hopp om att de kunde komma och fixa till problemet... men tyvärr fanns det inte någon bra täckning.
Vad som också ställde till det var den platsläggning med skott som genomfördes på en närliggande plan. 10 minuter innan meddelades att ett skott kommer att avlossas. Ilona reagerar på skott, så jag tänkte inte ta några chanser, utan vara beredd och mata med godis. Jag funderade ett tag på att gå iväg och leka, men ville inte dra upp henne i för hög energinivå, utan sitta lugnt och stilla under skottet. Ett skott brukar för det mesta gå relativt obemärkt förbi. 10 minuter går och inget skott hörs, så det var bara att hoppas på att godiset skulle räcka. Till slut avlossas skottet och Ilona är ganska oberörd och äter sitt godis. Dock börjar en hund i närheten skälla och Ilona som tar allt som bekräftelse på att det är farligt, blir påverkad och vaksam. Godiset slinker fortfarande ner och så länge hon tar godis, då är det inte så farligt. Tyvärr informerades vi inte om att de skulle skjuta fyra skott, så precis när alla slappnar av och tror att det är över, då fortsätter skotten. En bit längre bort lekte några hundar, varav en skotträdd, som var på väg tillbaka när det andra skottet ljöd. Den skotträdda hunden flyr i panik och flera runt omkring oss hetsar upp sig, vilket tyvärr också spädde på Ilonas reaktion. Jag satt lugnt kvar, men tyvärr räcker det inte för Ilona när hon är i detta tillstånd. Hon hämtade sig dock och genomförde hoppklassen utan någon större märkbar påverkan.
Innan jag åker på någon träningstävling hos denna klubb igen kommer jag att försäkra mig om att älgen inte längre är ett problem.
Benji 4 månader
Kan sitta kvar en liten stund...
Är jättebra på att behålla kontakten...
Stående som sittande...
Godkänd anlagsklass
Spårförmåga 5 (av 6) x koeff 5 = 25
Arbetstempo 6 (av 6) x koeff 2 = 12
Totalt 37 poäng (av max 42)
Start och sträcka 1 - Tar snabbt an spåret, klarar utan tvekan
Vinkel 1 - Klarar utan tvekan
Sträcka 2 - Klarar utan tvekan, kryssande
Vinkel 2 - Klarar utan tvekan, genar
Sträcka 3 - Klarar utan tvekan
Vinkel 3 - Klarar utan tvekan
Sträcka 4 - Bloduppehåll, klarar utan tvekan
Vinkel 4 - Klarar utan tvekan
Sträcka 5 - Klarar utan tvekan
Spårslut - Klarar utan tvekan
Allmänt omdöme:
Gör en mindre ringning och markerar vilt på sträcka två. Håller spåret och markerar vilt strax innan vinkel 2 igen. Spårar utmärkt och finner viltdel efter 14 minuter.
Nu blir det till att träna återgång utan blodning och skott inför öppenklassen.
Lagen om terrierns äganderätt
- Om jag tycker om det, då är det mitt
- Om jag har det i munnen, då är det mitt
- Om jag kan ta det ifrån dig, då är det mitt
- Om jag hade det förut, då är det mitt
- Om det är mitt kan det aldrig vara ditt på något sätt
- Om jag tuggar sönder det är alla bitarna mina
- Om det ser ut som mitt, då är det mitt
- Om jag så det först, då är det mitt
- Om du leker med något och lägger det ifrån dig, då är det automatiskt mitt
- Om det är TRASIGT och TRÅKIGT, då är det ditt
Ilona 4 år
Världens bästa Ilona är 4 år idag!!!!!
Liggetid 14 timmar
I går kväll lade jag ett spår på några hundra meter med vinklar och 15 meter långt bloduppehåll. Jag memorerade spåret noga, för om Ilona visar minsta tendens till att gå ur och spåra vilt, då ska jag stoppa henne och visa på spåret igen.
Strax före kl 8 imorse åkte vi iväg till fjället och spåret som nu legat i 14 timmar. Jag släpper på Ilona och hon tar upp spåret direkt. Förutom något lägre tempo, beter sig Ilona som på vilket annat spår som helst. Det lägre tempot beror delvis på att jag bestämt mig för att vi skulle GÅ spåret och inte halvspringa och således höll nere farten med linan. I första vinkeln ringar hon ett varv, men det finns aldrig någon osäkerhet eller tvekan. Hon genar lite vid andra vinkeln och efter ca halva spåret kommer bloduppehållet, men det ger henne inte särskilt mycket problem. Ilona sänker tempot och nosen, så hon klarar upp det bra. Eftersom det var vid bloduppehållet som Ilona lämnade spåret vid anlagsprovet, kändes det jättebra när hon klarade det utan vidare. Ilona fortsätter spåra och när vi kommer till nästan rykande färsk spillning blir jag faktiskt glad och inväntar Ilonas reaktion. Ilona går fram till spillningen och vill ta sig ett smakprov, men jag säger nej och hon går därifrån och fortsätter spåra. Här var jag mycket noga med att kolla hennes spårarbete så hon inte går över till viltet istället. Ilona fortsätter spåret i samma anda och snart hittar hon slutet utan problem.
Jag är imponerad av att hon klarar ett spår med 14 timmars liggetid lika bra som ett spår med 3-6 timmar liggetid, dessutom när det bevisligen gått vilt över spåret under natten. Det känns jättebra efter dagens spår, så nu lägger vi det icke godkända anlagsprovet bakom oss och tar nya tag.
Benjis första viltspår
Benji har fått lukta på och bita i en rådjursklöv vid några tillfällen för att få upp intresset och idag var det dags att testa hans intresse för själva spårarbetet.
Jag la ett kort, rakt blodspår på ca 10 meter i bra terräng och lät det ligga i 35 minuter. Benji visades uppsparket och han nosade mycket intresserat och åt lite blod. Benji gick runt den närmaste metern kringuppsparket för att kolla av blod- och klövvittringen. Han gick tillbaka till uppsparket och jag visade honom spårriktningen för att sedan avvakta hans reaktion. Han nosade lite till kring uppsparket och sedan tog han spåret och gick i princip med näsan i spåret ända fram till rådjursklöven. Vi lekte och kampade med klöven som han stolt fick bära tillbaka.
Det ska bli spännande att se hur han klarar lite längre spår och även lite längre liggetid. Ambitionen är att spåra regelbundet och så småníngom testa anlagsklass samt öppenklass. Det är ju ett tag kvar tills han blir 9 månader och får starta i anlagsklass, så vi har gott om tid att spåra bara för att det är en kul och bra aktivering för en liten foxterrierhjärna.
Anna var snäll och tog kort med min kamera på Benji med klöven: 
Valpkurs
Idag har jag och Benji varit på valpkurs på klubben och Benji överraskade med att vara riktigt koncentrerad. Dock är han helt annorlunda tillsammans med valpar, jämfört med unghundar eller vuxna hundar, så det är verkligen nyttigt att vara med på en valpkurs.
I början var det mycket att titta på och många valpar att hälsa på. Det vill gärna bli lite upptrissad stämning när valparna och dess mattar/hussar väntar på att kursen ska börja. Att stå stilla är man ju inte jättebäst på när man är liten och att dessutom behöva stå i "klunga", ja, då blir det gärna lite extra spänning.
Gruppen består av en massa olika raser och det är verkligen kul att se valparnas likheter och skillnader.
En intressant övning vi fick göra var att byta hund med en annan deltagare. Det är inte jättelätt att få kontakt med en hund man inte känner och det försvårar ju givetvis att det är en valp. Benji var väl inte särskilt bekymrad över att gå med någon annan, men även med honom var det svårare för den okände att få kontakt. Det fanns dock valpar som till synes följde lika bra med okänd förare, men de var förstås inte av terriertyp. ;-)
Klubben igen
Onsdagskvällarna då det är "öppet hus" på klubben är utmärkta tillfällen att socialisera Benji och träna både passivt och aktivt. Benji har fortfarande lite svårt för att bara gå förbi en annan hund utan att hälsa, så vi tränar på att vi behåller kontakten även när det kommer en annan hund eller något annat intressant. Än så länge med lite blandad framgång...
Det har varit något av en babyboom på klubben, så det finns verkligen möjlighet att träffa andra valpar av olika raser och jag vill gärna att Benji träffar så många olika raser som möjligt och blir bra på hundspråk. Det är viktigt att lära sig att alla inte är lika eller har samma temperament.
Det blev ju även lite träning och det är så härligt att se hur Benji lär sig mer och mer att arbeta för godis/lek och tycker att det är superkul. Jag är glatt överraskad av hans följsamhet och kontakt, och han har verkligen sinnesnärvaro för att vara så ung.
Byggare Bob
Foto: Anna Andersson
Fotografens kommentar: "Jag brukar inte gilla att ta kort på en hunds bak, men detta foto blev faktiskt inte så illa"
Efteråt när Benji gömt sitt ben måste det ju vaktas...
Första tunneln
Bredvid våra planer ligger det några hästhagar och eftersom Benji inte riktigt är van vid hästarna och än så länge inte har en fullt fungerande inkallning, valde jag att gå till agilityplanen som är inhängnad. Det finns visserligen flera kryphål, men de har han inte upptäckt än så länge. ;-)
När kopplet kommer av är han som en kalv på grönbete, men hittills kommer han glatt och i full fart när jag ropar. Har även lyckats bryta en och annan fågeljakt... Jag får vara glad så länge det varar, snart kommer han på att det går att ignorera mig, så det gäller att ligga i med inkallningsträningen.
Snart har Benji blivit av med lite spring i benen och vi "tränade" lite cirkelarbete, följa kroppsspråk m.m. Benji tar både godis och lek och är mycket intresserad av de aktiviteter som erbjuds. Allt är givetvis lek och pågår bara under korta stunder.
Att springa genom en tunnel brukar de flesta gilla och Benji var inget undantag. Han tyckte det var hur fräckt som helst att springa genom om och om igen. Han fick även gå genom hinderstöden till ett hopphinder och var superglad över alla lättförtjänta godisar.
Hade fullt upp med godisarna, så det blev tyvärr inga bilder...
Skotträning
Först ut var platsen och jag gick iväg en bit från apellplanen fulladdad med korv. När det närmade sig satte jag mig ner och matade korv till Benji. Första skottet kom och det lät oväntat nära, vilket fick mig att fundera på om jag kanske skulle gått längre bort. Just då kunde jag givetvis inte flytta på mig, utan det vara bara att mata korv tills de fyra skotten var färdigskjutna. Vid första skottet reagerade Benji, men tog snabbt upp korvätandet igen och för varje skott blev reaktionen mindre och mindre. Just nu är han inne i en liten spökperiod, så jag hade väntat mig att han skulle reagera lite mer på grund av det. Efteråt gick vi tillbaka och gissa om jag blev förvånad när jag såg skytten komma gåendes brevid mig bakom träden. Inte undra på att skotten lät nära, så jag hade tydligen missuppfattat skyttens placering. Nu gick det ju bra, men det var verkligen inte meningen att vara så nära.
Nöjd över skotträningen gick vi mot bilen för att åka hem till Ilona, men väl inne i bilen ändrade jag mig och ville se klart tävlingen. Jag tog ut Benji ur bilen och några sekunder senare hörde jag första skottet från budföringen. Jag var inte beredd med korven, men det visade sig att Benji inte behövde någon distrahering denna gång. Han lystrade till skottet, men visade inte någon negativ reaktion. Innan jag hinner få fram korven smäller det igen och Benji är lika lugn som vid det föregående.
Även om det inte riktigt blev som jag tänkt, var det ändå bra att Benji fick höra flera skott vid samma tillfälle och kanske kan acceptera ljudet utan att bli rädd. Vill gärna börja träna skott tidigt eftersom valpar lättare accepterar nya intryck och förebygga att det inte utvecklas längre fram. Jag känner flera hundar som utvecklat rädsla för skott, fyrverkerier och liknande i 8-10 månaders åldern, ofta i samband med könsmognaden då de är lite extra ängsliga.
Benji
Foto: Anna Andersson
